Symptom-ish
En huvudvärk har börjat smyga sig på nästan varje dag och jag har börjat må kvalmigt. Tror att det är rätt ord. Lite illamående, varm och instängd. Fast när jag tar av mig kläderna så fryser jag.
Tidigare har jag mest varit superhungrig, det har börjat lägga sig lite och jag blir mätt fortare. I veckan har magen varit ganska svullen och gjort lite ont, även svanken.
En konstig och ganska rolig sak hände igår. Jag skulle ta min gravid-multivitamintablett som jag alltid har svårt att svälja. Men igår sattes en kräkreflex igång och utan att kunna stoppa det så flög tabletten ut i en väldig fart följt av allt vatten
jag hade i munnen och ut på golvet. (Jag stod upp)
Haha som vi skrattade. Fattade ingenting. Det kom ut som en vattenbomb!
Nånstans i kroppen bor en känsla av att det här faktiskt kommer gå vägen. Att allt vi kämpat för kommer få ett lyckligt slut.
Även om vi är starkt medvetna om risken för missfall som finns så måste vi få tro på det här.
Berättade för mina chefer i veckan.. De såg väldigt glada ut för min skull samtidigt som jag nästan kunde se hur tankarna snurrade runt bakom ögonen. Och det är förmodligen samma tankar som jag har. Hur blir det med jobbet? Med det pågående projektet?
För att jag ska må bra psykiskt så skulle jag behöva en plan redan nu. Jag och mitt kontrollbehov.
Men försöker verkligen och jag behöver inte anstränga mig hårt för att inse att inget ska få påverka den här graviditeten. Arbetsmoral och stress får läggas åt sidan. För inget annat är så viktigt som detta.
Svärmor kom förbi med denna underbara bukett efter ultraljudet i tisdags. <3